Är nanopartiklar farliga?

Som om vi inte hade tillräckligt att oroa oss om med livsmedelstillsatser, läkemedel, giftmetaller och strålning, kan vi nu lägga till ännu ett orosmoment: nanopartiklar. Nanomaterial prisas ofta ha potential att revolutionera vårt industrisamhälle - allt från att möjliggöra produktion av krämiga vätskor som innehåller noll fett, till att förhöja smaker, ge ljusare färger, ge färre biverkningar, hålla mat fräsch längre, ge bättre konsistens osv. Det har rapporterats att nanoteknik redan används i livsmedel, läkemedel och kosmetika, men på grund av bristen på öppenhet om problem med nano är konkreta uppgifter svåra att hitta. 

På grund av sin ringa storlek kan nanopartiklar nå platser i kroppen dit större partiklar inte kan. Nanopartiklar i livsmedel, läkemedel eller förpackningar kan intas via förtäring, inandning eller hudpenetration. Vid förtäring kan partiklar i nanostorlek underlätta upptag i celler och tillåta dem att passera in i blod och lymfa där de cirkulerar genom kroppen och når potentiellt känsliga målställen såsom benmärg, lymfkörtlar, mjälte, hjärna, lever, och hjärta. Nanopartiklar som penetrerar huden kan distribueras genom kroppen via lymfatiska kanaler. Inhalerad nano har funnits agera på samma sätt som asbest och silikon i att det ackumuleras i lungan och orsakar inflammation. 

Nanopartiklar varierar i storlek, mellan 1 och 100 nanometer, nm. En nanometer är en miljarddels meter. Nanopartiklar kan också ha olika struktur och form. Några jämförelser:

• En DNA-sträng är knappt 10 nanometer på bredden.

• En röd blodkropp är cirka 7 000 nanometer i diameter.

• Ett hårstrå är cirka 80 000 nanometer brett.

"När det gäller hur människor påverkas av nanomaterial är kunskapen begränsad. Man kan inte utgå ifrån att kunskapen om ett ämne i större storlek även gäller för ett ämne i nanostorlek... [] ... nanopartiklar kan ta sig över blod-hjärnbarriären, det vill säga passera från blodet in i hjärnan, och de skulle också kunna bidra till att andra ämnen kan passera denna. Det finns några få studier över upptag av nanomaterial från mag-tarmkanalen, de flesta visar att nanomaterial tas upp i mag-tarmkanalen och försvinner snabbt därifrån. Nanomaterial kan ibland passera över olika membran i cellerna, och har bland annat återfunnits inne i de så kallade mitokondrierna i cellerna och i cellkärnan." (källa Livsmedelsverket)

En av de stora problemen med nanopartiklar är att när ett ämne reduceras till nanostorlek så kan ämnet bete sig helt annorlunda. Nanopartiklar kan finnas i både läkemedel, mat, vitamintillskott och i luften vi andas. 

Nanopartiklar är omöjliga att undvika om du äter förädlade livsmedel. Mer skrämmande och potentiellt mycket svårare att undvika, är det faktum att det finns en del experimentella jordbruksmetoder som använder nanopartiklar. Om du vill undvika nanopartiklar så gott det går; odla din egen mat, använd så få läkemedel som möjligt, köp ekologisk mat och ekologiska vitamintillskott, handla lokalt från småhandlare och undvik förädlade livsmedel (allt med en ingrediensförteckningen).

Det har även varit mycket omdiskuterat att många solskyddskrämer till barn innehåller titandioxid och zinkoxid i nanostorlek. Naturskyddsföreningen har understrukit att de ämnena som används i solkrämer inte är ofarliga för miljö och hälsa. Problemet, menar dem, med de farliga ämnena är att de sprids direkt i naturen när man badar, utan att de passerat ett reningsverk. Man uppmärksammar alltså faran för miljön, men hur går det för människan som får en långt högre koncentration av partiklarna i sig?

I vanlig ordning finns väldigt lite tillgänglig forskning kring de negativa effekterna av läkemedel som innehåller ämnen i nanostorlek.

Relaterade länkar:
Nano-foods
As You Sow
Nanofibrer kan vara lika farliga som asbest

Statiner och kolesterolmyten

Läkemedlet Simvastatin.

När min far fick en stroke för ett antal år sedan fick jag mig en rejäl tankeställare. Hur kom det sig att en man på 64 år, plötsligt skulle ta 12 olika läkemedel varje dag pga en stroke? Efter många heta diskussioner med överläkare och undersköterskor och allt däremellan började något gå upp för mig. Sjukvård, och allt vad det medför, tar livet av folk. Under de år som gått sedan dess har jag lärt mig att läkemedel och vinst är inte något som borde få komma tillsammans. All medicinsk forskning borde vara helt oberoende av ekonomisk vinning. Men eftersom det inte ser ut så idag i Sverige så är de allra flesta äldre som tar emot sjukvård grovt övermedicinerade. Och många äldre dör på sjukhusen pga just läkemedelsförgiftning. Jag tänkte idag berätta om en av de läkemedel som pappa fick utskrivet per automatik - Simvastatin.

Simvastatin är en så kallad statin som sänker kolesterolet i blodet. Statiner har varit väldigt omdiskuterat under några år, så det har inte varit särskilt svårt att hitta seriös forskning och trovärdiga läkare som ställer sig mycket skeptiskt till statiner. Jag tänkte börja med att förklara hur statiner påverkar kroppen och cellerna och sedan gå vidare till vilka permanenta skador det innebär. Sist, men inte minst, går jag igenom fördelarna och nackdelarna med att sänka kolesterolet i blodet.

Statiner verkar genom att blockera enzym som finns i cellerna som används till kolesterolproduktion. Det gör att cellernas produktion av kolesterol minskar. Cellerna försöker då kompensera den minskade produktionen genom att istället öka upptaget av kolesterol från blodet. Detta leder i sin tur till minskade halter av kolesterol i blodet.

Kolesterol är livsnödvändigt. Kolesterol är ingen sjukdom, hjärnan består av 25% kolesterol och brist på detta reducerar din förmåga att tänka. När du sänker halten så sänker du även halten av D-vitamin i kroppen. Kolesterol är råmaterialet för hormoner, östrogen, testoteron, cortison mm. Stainer sänker även Q10 och brist på detta kan leda till hjärtflimmer. Statiner ger permanenta skador i cellernas mitokondrie vilka styr cellens egen ämnesomsättning. Kolesterol är även en antioxidant. Genom att strypa dessa öppnar man för oxidationsskador på cellerna. De åldras i förtid. 

En japansk studie har visat att cancer är tre gånger vanligare hos statinbehandlade människor.

Så varför äter nästan en miljon svenskar statiner? Varför ska man egentligen sänka halten kolesterol i blodet, och är det verkligen fördelaktigt att ha låga halter? Här är ett utdrag ur DN:s artikel av bl a Karl Arfors, professor och tidigare forskningschef:

"Idén om det farliga kolesterolet kom från Framingham, en liten ort utanför Boston. Här började forskare 1948 att screena invånarna. När de upprepade undersökningarna några år senare upptäckte de att kolesterolet hos dem som under tiden fått en hjärtinfarkt hade varit lite högre än normalt. Man påstod att ett högt kolesterol var en riskfaktor för hjärtinfarkt.

Idén fick omedelbart spridning i forskarvärlden. Ingen reagerade emellertid när man undersökte Framinghamborna 30 år senare. Då visade det sig att högt kolesterol endast var en riskfaktor för män upp till 47 års ålder, inte för äldre män och inte för kvinnor över huvud taget.

Inte nog med det – det var fler som hade dött i hjärtinfarkt bland dem vars kolesterol hade minskat." Läs hela artikeln från DN här.

Enligt vad jag funnit finns alltså inte några fördelar med att äta statiner och nackdelarna är att det är ungefär lika nödvändigt för kroppen som rävgift. Om du är intresserad av ytterligare läsning om kolesterolet så har Uffe Ravnskov, docent och forskare från Lund, skrivit en bok som heter Hur kolesterolmyten hålls vid liv.

Därför bör staten ta hand om medicinsk forskning

Läkemedelsbolagen är gigantiska företag med vinstintressen och de tjänar mer på symptomlindring än på botemedel. Därför vill de hellre att du äter Alvedon eller Citodon resten av ditt liv än att bli botat från dina besvär. Det kanske låter otroligt för vissa, att tänka sig att de tjänar pengar på människors lidanden. De stora läkemedelsbolagen bedriver dessutom den forskning som krävs för att få läkemedel godkända för försäljning. Detta breder väg för dessa jättar att göra lite hur de vill. 

WHO (World Health Organization) säger sig bedriva ett världsomfattande trygghetssystem så att "alla människor ska uppnå en så god hälsa som möjligt". Systemet är dessvärre korrupt. WHO genomför ständigt projekt som är helt eller delvis finansierade av läkemedelsbolag. Till och med tillverkare av mobiltelefoner har delfinansierat WHO-projekt. Då givetvis angående sambandet mellan hudcancer och strålning från mobiltelefoner. Artikel om detta hittar du här (av Kalle Hellberg). 

Om Sverige skulle bedriva egen forskning, helt utan kapitalistiska intressen, skulle vi kunna spara en hel del lidande - och en hel del pengar. Läkemedel har många baksidor. De ger biverkningar, de kan skada kroppens celler permanent och de hjälper bara emot symptomen du har. Ta till exempel blodtryckssänkande medicin. Låt oss säga att Ylva har högt blodtryck och får detta konstaterat av sin husläkare. Läkaren frågar sig inte VARFÖR Ylva har högt blodtryck, utan skriver istället ut läkemedel på recept. Ylva hämtar ut sina piller och blodtrycket går ner. Det var ju bra för högt blodtryck är ju farligt. Eller? Högt blodtryck är en indikation på att något inte stämmer i kroppen. Det är alltså inte blodtrycket i sig självt som är problemet, utan något annat. Det höga blodtrycket är en reaktion i kroppen, en överlevnadsmekanism. Hjärtat uppfattar att kroppen behöver extra syre, så det pumpar på med extra kraft. Så nu tar alltså Ylva en medicin som dämpar kroppens eget system för att hålla kroppen vid liv. Läkemedelsbolagen har en perfekt hållhake på människan. Knapra bör man - annars dör man. Blodtryckssänkare, tex betablockare, arbetar för att hindra hjärtat från att reagera på de stresshormoner som gör att det pumpar hårdare. Tänk om vi kunde forska fram ett sätt att ta reda på exakt varför Ylva hade högt blodtryck istället?