Är nanopartiklar farliga?

Som om vi inte hade tillräckligt att oroa oss om med livsmedelstillsatser, läkemedel, giftmetaller och strålning, kan vi nu lägga till ännu ett orosmoment: nanopartiklar. Nanomaterial prisas ofta ha potential att revolutionera vårt industrisamhälle - allt från att möjliggöra produktion av krämiga vätskor som innehåller noll fett, till att förhöja smaker, ge ljusare färger, ge färre biverkningar, hålla mat fräsch längre, ge bättre konsistens osv. Det har rapporterats att nanoteknik redan används i livsmedel, läkemedel och kosmetika, men på grund av bristen på öppenhet om problem med nano är konkreta uppgifter svåra att hitta. 

På grund av sin ringa storlek kan nanopartiklar nå platser i kroppen dit större partiklar inte kan. Nanopartiklar i livsmedel, läkemedel eller förpackningar kan intas via förtäring, inandning eller hudpenetration. Vid förtäring kan partiklar i nanostorlek underlätta upptag i celler och tillåta dem att passera in i blod och lymfa där de cirkulerar genom kroppen och når potentiellt känsliga målställen såsom benmärg, lymfkörtlar, mjälte, hjärna, lever, och hjärta. Nanopartiklar som penetrerar huden kan distribueras genom kroppen via lymfatiska kanaler. Inhalerad nano har funnits agera på samma sätt som asbest och silikon i att det ackumuleras i lungan och orsakar inflammation. 

Nanopartiklar varierar i storlek, mellan 1 och 100 nanometer, nm. En nanometer är en miljarddels meter. Nanopartiklar kan också ha olika struktur och form. Några jämförelser:

• En DNA-sträng är knappt 10 nanometer på bredden.

• En röd blodkropp är cirka 7 000 nanometer i diameter.

• Ett hårstrå är cirka 80 000 nanometer brett.

"När det gäller hur människor påverkas av nanomaterial är kunskapen begränsad. Man kan inte utgå ifrån att kunskapen om ett ämne i större storlek även gäller för ett ämne i nanostorlek... [] ... nanopartiklar kan ta sig över blod-hjärnbarriären, det vill säga passera från blodet in i hjärnan, och de skulle också kunna bidra till att andra ämnen kan passera denna. Det finns några få studier över upptag av nanomaterial från mag-tarmkanalen, de flesta visar att nanomaterial tas upp i mag-tarmkanalen och försvinner snabbt därifrån. Nanomaterial kan ibland passera över olika membran i cellerna, och har bland annat återfunnits inne i de så kallade mitokondrierna i cellerna och i cellkärnan." (källa Livsmedelsverket)

En av de stora problemen med nanopartiklar är att när ett ämne reduceras till nanostorlek så kan ämnet bete sig helt annorlunda. Nanopartiklar kan finnas i både läkemedel, mat, vitamintillskott och i luften vi andas. 

Nanopartiklar är omöjliga att undvika om du äter förädlade livsmedel. Mer skrämmande och potentiellt mycket svårare att undvika, är det faktum att det finns en del experimentella jordbruksmetoder som använder nanopartiklar. Om du vill undvika nanopartiklar så gott det går; odla din egen mat, använd så få läkemedel som möjligt, köp ekologisk mat och ekologiska vitamintillskott, handla lokalt från småhandlare och undvik förädlade livsmedel (allt med en ingrediensförteckningen).

Det har även varit mycket omdiskuterat att många solskyddskrämer till barn innehåller titandioxid och zinkoxid i nanostorlek. Naturskyddsföreningen har understrukit att de ämnena som används i solkrämer inte är ofarliga för miljö och hälsa. Problemet, menar dem, med de farliga ämnena är att de sprids direkt i naturen när man badar, utan att de passerat ett reningsverk. Man uppmärksammar alltså faran för miljön, men hur går det för människan som får en långt högre koncentration av partiklarna i sig?

I vanlig ordning finns väldigt lite tillgänglig forskning kring de negativa effekterna av läkemedel som innehåller ämnen i nanostorlek.

Relaterade länkar:
Nano-foods
As You Sow
Nanofibrer kan vara lika farliga som asbest

Oetiskt att multimedicinera då cocktaileffekten inte går att utreda

Först 2001 uppmärksammades det av forskningsvärlden att intag av flera läkemedel samtidigt kan bjuda på extra biverkningar och överraskningar. 1+1= 3? skriver Karolinska institutet på sin hemsida om detta fenomen. Men skribenten på KI:s hemsida syftar faktiskt inte på effekt av läkemedelsintag, utan det handlar om effekten vid olika kemikalier vi och vår natur kommer i kontakt med dagligen. Man har alltså uppmärksammat effekten av de medel som människor kommer i kontakt med i sin vardag, men inte de läkemedel som de får utskrivna av sina läkare.

Cocktaileffekt är inte direkt något som gör tabloidrubriker i kvällspressen. Men det finns duktiga läkare som tagit upp problematiken. Nordic Risk Group är en av dem. "We do not want to forget our: Primum non nocere" (först och främst inte skada) skriver de på sin hemsida, vilket är ett av budorden i den Hippokratiska eden. Detta är något som den moderna medicinska världen verkar ha glömt sedan ett par århundraden tillbaka. Verksamheten Nordic Risk Group verkar dessvärre tagit ände någon gång under 2010 då jag inte kunnat hitta ett spår av gruppen sedan dess. Det sista de tycks gjort var att skriva en bok som heter Skapar vården ohälsa? Allmänmedicinska reflektioner.

På svenska sjukhus finns numera system som varnar då det finns kontraindikationer mellan olika läkemedel. Men detta skall inte blandas ihop med cocktaileffekt; kontraidikationer är nämligen omöjliga att fastställa då det rör sig om fem läkemedel eller fler. Det handlar alltså inte om hur två läkemedel fungerar ihop och hur de kan motverka eller accelerera varandra, det handlar om de komplicerade effekter som exempelvis 12 olika läkemedel kan ge när de tas samtidigt. Därför är det oetiskt att ge patienter fler än fem olika läkemedel samtidigt. Det kan bokstavligen hända vad som helst i kroppen. Den största gruppen övermedicinerade är äldre. Äldre människor har ännu svårare att ta hand om den extrema kemiska krock som cocktaileffekt av läkemedel ger och många äldre avlider pga just övermedicinering.

SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) har i år uppmärksammat den ökning av allmän övermedicinering som pågår i vårt land. Läs SBU:s artikel som heter För mycket medicin?.

En avhandling från Göteborgs universitet visar att den sammanlagda effekten av läkemedelsrester i haven påverkar mikroalgerna mycket mer än de enskilda kemikalierna gör, var och en för sig. Då olika läkemedel går igenom våra kroppar och sedan ut i avloppsvattnen påverkar det miljön i allra hösta grad. När det gäller miljöpåverkan har alltså cocktaileffekten en hyfsat bred forskning. Hur påverkar det då människorna? Naturen har ju ändå en hel del utspädning att tillta och läkemedlen har dessutom "filtrerats" genom en människa (eller ett djur) innan de nått ut i haven.

Var finns ödmjukheten för människan i vårt moderna samhälle?

Relaterade länkar:
Cocktaileffekt gör kemikalier giftigare
Nordic Risk Group 
Cocktaileffekt av läkemedel i haven 
Underkastelsen 
Bidöden och människors hälsa 
Skapar vården ohälsa? 
Onödig multimedicinering är diskriminering av äldre

Sveriges folkhälsoinstitut ligger i Östersund

Folkhälsoinstitutets kontor i Östersund.

Statens folkhälsoinstitut (FHI) låter ju som en vettig institution. Dessvärre verkar det mest vara en levande charad som bygger hela verksamheten enbart på påtryckningar från EU. Om man klickar på internationellt arbete på deras egen hemsida kan man läsa om deras uppdrag från EU.  Klickar man däremot på lokalt och regionalt arbete så kommer man till en tom sida. Detta är mer än bara en tillfällighet då man knappast har något arbete på lokal nivå annat än att skänka bidrag till oseriösa organisationer. 

"Statens folkhälsoinstitut ska enligt sin instruktion (SFS nr: 2009:267) följa och aktivt medverka i folkhälsoarbetet inom EU och internationellt. Det gör vi genom att vara delaktiga i och påverka folkhälsoarbetet inom EU, Världshälsoorganisationen (WHO) samt andra FN-organ, i organisationer samt i samarbete med andra länder." (från FHIs egen hemsida).

Folkhälsa definieras i NE (Nationalencyclopedien) som "det allmänna hälsotillståndet i en befolkning". En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt. Statens folkhälsoinstitut fick ett uppdrag att ta fram metoder för att förbättra hälsan i utsatta bostadsområden. Uppdraget har  inte genomförts. Och det faktum att FHI är placerade i Östersund säger ganska mycket i sig självt. Då man placerat ett organ som skall överse hela Sveriges folkhälsa i Jämtland börjar man fråga sig, vad gör det här institutet?

Målet är att få människor att ändra sina levnadsvanor, framförallt att röka mindre och dricka mindre alkohol. Men trots att unga, enligt en studie av FHI, både röker och dricker mindre så är ungas hälsa sämre och sämre. Med dessa resultat torde man tycka att en handlingsplan, där inte tobak eller alkohol tas in i ekvationen, bör inrättas? Något sådant har FHI dock inte heller gjort. Och trots de resultaten så fortsätter FHI religiöst sina kampanjer mot tobak och alkohol. Detta fick uppmärksamhet av riksdagsledarmöter redan 2007, bla a Fredrick Federley skriver i Expressen att hela institutionen borde läggas mer.

Som om detta inte vore nog, har FHI även en tradition att skänka statliga medel till oseriösa projekt - helt utan uppföljning kan en förening få hundratusentals kronor i bidrag för i princip vilka projekt som helst bara de ligger inom ramen mot alkohol eller tobak. "Folkhälsoarbetet är rena skämtet" skriver Björn Fries och Björn Johnson i Expressen, läs artikeln här.

När skall Statens folkhälsoinstitut påbörja sitt arbete för att främja hela folkets hälsa?

Relaterade länkar:
http://www.fhi.se/

UPPDATERING: Sidan på FHIs hemsida angående lokalt och regionalt arbete finns nu länkad på deras hemsida. Tydligen var länken bruten, bra att ni ordnade det efter att jag uppmärksammat problemet. Dessvärre betyder det inte att institutets arbete på lokal nivå existerar.