Är nanopartiklar farliga?

Som om vi inte hade tillräckligt att oroa oss om med livsmedelstillsatser, läkemedel, giftmetaller och strålning, kan vi nu lägga till ännu ett orosmoment: nanopartiklar. Nanomaterial prisas ofta ha potential att revolutionera vårt industrisamhälle - allt från att möjliggöra produktion av krämiga vätskor som innehåller noll fett, till att förhöja smaker, ge ljusare färger, ge färre biverkningar, hålla mat fräsch längre, ge bättre konsistens osv. Det har rapporterats att nanoteknik redan används i livsmedel, läkemedel och kosmetika, men på grund av bristen på öppenhet om problem med nano är konkreta uppgifter svåra att hitta. 

På grund av sin ringa storlek kan nanopartiklar nå platser i kroppen dit större partiklar inte kan. Nanopartiklar i livsmedel, läkemedel eller förpackningar kan intas via förtäring, inandning eller hudpenetration. Vid förtäring kan partiklar i nanostorlek underlätta upptag i celler och tillåta dem att passera in i blod och lymfa där de cirkulerar genom kroppen och når potentiellt känsliga målställen såsom benmärg, lymfkörtlar, mjälte, hjärna, lever, och hjärta. Nanopartiklar som penetrerar huden kan distribueras genom kroppen via lymfatiska kanaler. Inhalerad nano har funnits agera på samma sätt som asbest och silikon i att det ackumuleras i lungan och orsakar inflammation. 

Nanopartiklar varierar i storlek, mellan 1 och 100 nanometer, nm. En nanometer är en miljarddels meter. Nanopartiklar kan också ha olika struktur och form. Några jämförelser:

• En DNA-sträng är knappt 10 nanometer på bredden.

• En röd blodkropp är cirka 7 000 nanometer i diameter.

• Ett hårstrå är cirka 80 000 nanometer brett.

"När det gäller hur människor påverkas av nanomaterial är kunskapen begränsad. Man kan inte utgå ifrån att kunskapen om ett ämne i större storlek även gäller för ett ämne i nanostorlek... [] ... nanopartiklar kan ta sig över blod-hjärnbarriären, det vill säga passera från blodet in i hjärnan, och de skulle också kunna bidra till att andra ämnen kan passera denna. Det finns några få studier över upptag av nanomaterial från mag-tarmkanalen, de flesta visar att nanomaterial tas upp i mag-tarmkanalen och försvinner snabbt därifrån. Nanomaterial kan ibland passera över olika membran i cellerna, och har bland annat återfunnits inne i de så kallade mitokondrierna i cellerna och i cellkärnan." (källa Livsmedelsverket)

En av de stora problemen med nanopartiklar är att när ett ämne reduceras till nanostorlek så kan ämnet bete sig helt annorlunda. Nanopartiklar kan finnas i både läkemedel, mat, vitamintillskott och i luften vi andas. 

Nanopartiklar är omöjliga att undvika om du äter förädlade livsmedel. Mer skrämmande och potentiellt mycket svårare att undvika, är det faktum att det finns en del experimentella jordbruksmetoder som använder nanopartiklar. Om du vill undvika nanopartiklar så gott det går; odla din egen mat, använd så få läkemedel som möjligt, köp ekologisk mat och ekologiska vitamintillskott, handla lokalt från småhandlare och undvik förädlade livsmedel (allt med en ingrediensförteckningen).

Det har även varit mycket omdiskuterat att många solskyddskrämer till barn innehåller titandioxid och zinkoxid i nanostorlek. Naturskyddsföreningen har understrukit att de ämnena som används i solkrämer inte är ofarliga för miljö och hälsa. Problemet, menar dem, med de farliga ämnena är att de sprids direkt i naturen när man badar, utan att de passerat ett reningsverk. Man uppmärksammar alltså faran för miljön, men hur går det för människan som får en långt högre koncentration av partiklarna i sig?

I vanlig ordning finns väldigt lite tillgänglig forskning kring de negativa effekterna av läkemedel som innehåller ämnen i nanostorlek.

Relaterade länkar:
Nano-foods
As You Sow
Nanofibrer kan vara lika farliga som asbest

Waran används bokstavligen som råttgift

Waran är ett läkemedel som används för att förhindra att blodproppar bildas i blodkärlen, en s.k. antikoagula. Det verksamma ämnet är warfarin. Warfarin är ett ämne som är blodförtunnande och som används dels mot blodproppar och dels som råttgift och annan skadedjursbekämpning. Jodå du läste rätt; det är bokstavligen råttgift.

Man kan få medicinen som förebyggande behandling om man har ökad risk för att få blodproppar. Redan 2004 skrev Dagens Nyheter en artikel om att "medlet Waran toppar statistiken med flest inrapporterade allvarliga biverkningar, 144 stycken" (läs hela artikeln här). Trots de allvarliga signalerna har användningen av läkemedlet ökat lavinartat sedan dess. Husläkare skriver ofta ut läkemedlet i förebyggande syfte. I en artikel från 2011 skrev Aftonbladet "130 000 svenskar behandlas med det blodförtunnande läkemedlet Waran. Många av dem dör varje år av blödningar." Läs hela artikeln här).

Råkar man ut för en allvarligare skada, exempelvis en bilolycka, så är risken med medicinen mycket stor. Du kan förblöda inombords på mycket kort tid. Drabbas man av en inre blödning så syns det dessutom inte särskilt mer än att man blir blek. Det är med andra ord näst intill omöjligt att förhindra att personen dör då det går väldigt fort. Vissa personer som tar Waran brukar bära en bricka runt halsen som visar att de använder läkemedlet, tyvärr har detta bara marginal betydelse då en förblödning kan ske på bara några minuter.

Dagens Medicin har uppmärksammat att Waran hade fler inrapporterade allvarliga biverkningar under 2011 än något annat läkemedel. En allvarlig biverkning är enligt Läkemedelsverket en biverkning som leder till döden eller är livshotande. Rapporterade biverkningar vid användning av Waran består främst av hjärnblödning, läs artikeln på Dagens Medicin här. Om du tar Waran regelbundet i dagsläget; prata med din läkare om det och var aktiv angående din medicinering. Gå till en annan läkare om du inte känner förtroende. Det är trots detta viktigt att påpeka att Waran räddar många liv vid akut stroke. Det som betonas ovan är användning av Waran och warfarin i förebyggande syfte.

Läkemedel är en viktig del av vårt samhälle med de bör regleras bättre och konsumeras utan vinstfrågan som faktor.

Sambandet mellan feber och cancer är ingen hemlighet

Sanningen är den att vi alla egentligen har cancer då och då, men kroppen tar hand om den på regelbunden basis. Oftast försvinner den, ibland stannar den kvar vid ett ofarligt stadium men med ett försvagad immunförsvar blir den elakartad. Det vi kallar cancer är när kroppen inte klarar av att ta hand om cellförändringen och den börjar härja vilt, spridas i omlopp i kroppen och därigenom orsaka olika problem i kroppens organ. Vid feber får hela kroppen en skjuts i immunförsvaret, det tar död på många bakterier och virus och får igång kroppens reparerande mekanismer. En högre temperatur ger även mer styrka till kroppen att lösa upp tumörer och dess metastaser.

Människokroppen är fantastisk. Aldrig har vi själva kunnat varken återskapa eller ens förstå oss på alla kroppen mekanismer. Det finns bara en sak som är säker när det gäller vetenskap om människokroppen - naturen är smartare än människan och vi bör inte hindra naturen från att sköta henne. Trots detta verkar så många se på världen med helt andra glasögon. Ett hav av kemikalier pumpas in i människor, särskilt i äldre patienter. Det finns tex inte en enda patient inom äldrevården som inte äter mellan 6-20 läkemedel varje dag i Sverige. Denna syn på livet och världen har gjort att vi lider av alltmer allvarligare kroniska sjukdomar, och i allt yngre åldrar dessutom. Många läkare och forskare är väl medvetna om den här problematiken. Vissa ignorerar det och arbetar vidare i samma spår, andra gör försök att förändra men kommer inte särskilt långt då hela sjukvårdscirkusen utövar symptomlindringsprincipen med religiös övertygelse. Det är alltför svårt att gå emot den enorma kraften från läkemedelsindustrin. De är alltför integrerade i alla statliga instanser världen över. Det är alltför mycket pengar på spel.

Infektionssjukdomar kan vara farliga och dödliga och har skövlat människoliv sedan urminnes tider. Virus och bakterier är dessvärre en del av vårt liv - en livsviktig del. Antibiotikum uppfanns 1928 och har sedan dess räddat många liv. Vaccination likaså har räddat många människor från döden. Problemet med dem båda är att när vi är friskare från både bakteriella infektioner och virus - så får vi mer sällan feber. Och skulle vi ändå få det, så kommer den tredje boven in; febernedsättande läkemedel såom acetylsalicylsyra, paracetamol och ibuprofen. Dessa har även anti-inflammatrisk effekt. En inflammation kan egentligen kort beskrivas som en lokal feber, området blir varmt och svullet och det blir svårt för bakterier att överleva, och den höjda temperaturen ger kroppen mer kraft i sin reparation lokalt. 

Med hjälp av vaccin, antibiotika, febernedsättande och anti-inflammatoriska läkemedel har vi alltså hindrat kroppen så radikalt från att dra nytta av den högre temeratur som krävs att kroppen helt enkelt inte klarar att arbeta som den ska. Ett annat evidens för detta är att cancerpatienter ofta drabbas av hög feber och lokala imflammationer - allt i ett försök av immunförsvaret att läka ut cancern. Många cancerpatienter ges febernedsättande dagligen av vårdpersonal som är omedveten om sambandet mellan feber och cancer. 

Forskning har visat att kvinnor som haft en febertopp varje år har lägre risk att få bröstcancer. Läs forskningsresultat från University of Medicine and Dentistry in New Jersey.

Undvik febernedsättande och anti-inflammatoriska läkemedel. Både till er själva och i synnerhet era barn. Ta även reda på så mycket som möjligt om vaccinerna ni låter injicera i era barns blodomlopp. Vissa kan uteslutas. Många vacciner kan ge biverkningar som är allvarligare än att få den infektion den skyddar emot. Var införstådd när en läkare föreskriver antibiotika att det inte alltid är nödvändigt. Öroninflammation tex har visat sig läka ut ungefär lika fort utan antibiotika. Och framför allt: kom ihåg att feber är inte farligt. Feber är nyttigt och ger dessutom barnet chansen att vila ordentligt. Bädda ner barnet, håll ordentlig koll och ge vätska regelbundet när ditt barn har feber. Febernedsättande hjälper heller inte mot feberkramper. Även Aftonbladet har uppmärksammat att man inte bör ge febernedsättande medel till barn.